Han har ju gått högst sporadiskt i veckan så det fanns en det energi att plocka utav. Givetvis ville han inte lägga den på att jobba utan på att hoppa, skutta, skygga och göra räserrusningar. Inget att bli upprörd över utan jag såg det som ett gyllene tillfälle till att visa K mina problem och få hjälp med att lösa dom. Jag tycker jag fick jäkligt klok hjälp och efter ett tag kunde jag kontrollera min lilla räser. Vi jobbade vidare på skänkelvikningarna där han gärna förekommer mig, öppnorna där han gärna tar lite väl mycket stöd upp mot väggen och galoppen där han måste stärkas för att orka korta ihop och jobba upp sig. Övergångarna från galopp till trav får jag inte riktigt till än och det blir lite obalans. Rolig träning och vi har lite att jobba med igen. Nästa vecka är målet att få till 3st bra dressyrpass. Det är väl inte för mycket begärt.

En sak min tränare sa som gnager lite är "Linda, du rider bättre än du vill tro, så låt självförtroendet stiga fram, och rid varje pass som att det var sista klassen i OS. Sista chansen att glänsa."

Jag blir ju lätt passiv och lite låst i skallen. Speciellt när Hjärt försöker komma undan. Måste absolut tänka på det där och sluta dalta med mig själv. Och framförallt rida igenom det jag ville. Även om det blir halvdant. För efter 100 gånger kommer det sitta.  Men bara om man kämpar, ger man upp är det dömt att misslyckas. Men det är ju lättare sagt än gjort.. På det igen nästa träning bara!

Det är kul att rida. Och min häst är en liten hjälte.