Då var man risig igen då. Täppt, förkylningsvärk, feberkänningar och skit. Genomlidit jobbdagen och åkt en snabbis till stallet. Tanten verkade inte det minsta deppig över en vilodag och tog bara ut henne på gården för att ta några bilder. Jag får ursäkta min oborstade vän..

Har tagit några dagars effektiv vila för tanten nu. Skrittat ut barbacka hela helgen och sånna mysiga grejer man alltid gjorde när man var yngre. Kommer ihåg när man hade morgonfodringen i Smitingestallet och drog ut barbacka på Sonny bort mot notsand en solig vintermorgon. Snön knarrade under hovarna och man hade en filt över låren för att inte frysa. Det var livskvalitet det. Jag tror många missar hästägandets små pärlor och blir alldeles för prestationsfokuserade. Synd för dom. Njuta utav närheten till djuren. Det ska man inte glömma.

..har startat dagen med en tidig barbackatur i skritt runt åkrarna. Det är kärlek.

Ridningen idag gick sådär. IM skulle rida men det slutade med en ovillig häst och ledsen matte. Orkar inte gå in på vad som händer men det var mindre roligt iallafall.

Den här veckan klämmer jag av 5 morgonfodringar och det skär i hjärtat och framförallt i skallen men plånboken får sig ett lyft. Mitt morgonhumör suger. Jag lyckas aldrig behärska mig heller utan går omkring som en bomb. Tog iallafall ut tanten på tömmen idag och hon var helt okej. Lite pigg. Fick henne att trampa på rätt bra och kunde samla henne rätt fint i galoppen. Hon var lite stollig i början och hade ingen ro att stå stilla. Hon är inte precis överlycklig över att måsta ut och jobba när alla andra får gå ut och äta morgonhö :-)

Min vackra vackra tantapålle..

Köp min ;)

IM rider Flower i ridhuset medan jag trasslar in mig i en grep hållandes hennes häst. Viktigt att tänka på är att Flower bara är riden 4månader och innan det stått ca 3år. Så orken finns inte riktigt där, än! Men hon går från klarhet till klarhet.. Hon orkar inte riktigt komma fram med nosen utan faller gärna in bakom lod. Just nu är det dock helt okej och man kan lyfta upp henne små stunder men fokus ligger på helt andra saker just nu :-) Hon är ganska stel, ovig och oriden så det är mycket stretch och mjukgörande för att få igång arbetet. Hon ska tycka det är kul att jobba..

Efter att ha varit ledig i hela 6 dagar var det rätt segt att gå till jobbet idag. Men jag måste erkänna en sak - jag tycker om mitt jobb och jag trivs med mina kollegor. Det är en riktigt skön känsla.

Idag gick ridningen "sådär" får man säga. Tanten var pigg och jag testade med ett nytt upplägg som inte alls gick hem. Försökte få igenom halvhalter och övergångar för att distrahera henne men det blev mest att hon susade iväg i sina egna drömmar. Fick till några fina stunder iallafall. Ett stort + var dock galoppen, på volt, utan tjaffs. Woho!

Då har jag tagit tjuren vid hornen och masat mig iväg på min och Blommans första dressyrträning tillsammans. Eftersom vi inte riktigt är igång delade vi ridtid med IM vars häst heller inte är igång riktigt. Smidigt och billigt. Jag tycker alltid det är lite ångestladdat att träna för tränare. Den berömda prestationsångesten infinner sig och när man dessutom rider med IM som är så förbannat duktig känner man sig liksom lite lumpig i sammanhanget.

Folk brukar säga att löpning gör ont. Och jag är beredd att hålla med till viss del. Löpning gör ont, men inte förän man ramlat.

Dessvärre uppstod ett missförstånd med filmningen. För att man ska få ok screenshoots måste man filma i full hd. Det blidde inte så idag så jag får lägga upp lite halvtaskiga suddbilder istället. Men vad gör det när hästapållan var förbannat fin och trevlig! Det är så nyttigt att se passet hemma i soffan i efterhand. Man kan så lätt se felen man annars bara känner. Vi gör iallafall stora framsteg och hon är så jäkla supertrevlig när hon kommer igenom.

Igår åkte jag och Bänke upp till Hässleholm för att haka på dressyrtävling i sösdala. På vägen upp hamnade vi mitt i en trafikolycka där en man hade kört av vägen och vimsade runt sin rykande bil i diket. En annan bil hade stannat på behörigt avstånd och jag blev lite lack varför ingen hade gått fram. Bänke fixade det praktiska och jag sprang fram till mannen, fick bort honom från bilen, sa åt honom att sätta sig ner och försökte prata med honom. Han blödde i ansiktet och på händerna och var väldigt chockad. Man kan ju aldrig veta om han hade några osynliga skador så jag försökte bara prata med honom tills ambulansen kom. Fullt pådrag med 2 ambulanser, brandkår och polis blev det. Vi packade in oss och åkte vidare. Hoppas verkligen det gick bra för honom.

Har jobbat och slitit hela veckan. Bänke har vart i Stockholm och jag har börjat 7 nästan varje dag. Det har betytt att jag varit förbannat trött och sliten redan när jag åkt till stallet. Det gör mig på kasst humör. Tänk så värdelöst livet är egentligen. Man jobbat ca 9,7år utav sitt liv. Alltså 24/7 365 dagar i 9.7 jävla år. Det är helt galet när man tänker på det. Iallafall drog jag iväg till ridhuset i tisdags och red ett halvsegt dressyrpass. Hon var lite borta i sinnet och jag var lite för trött för att orka ta tag i det = vi travade åttor och skrittarbetade en del istället. Lite bogen in/ut, framdels/bakdelsvändningar och skänkelvikning i skritt. I Onsdags red jag ut en repa och passade på att galoppera igenom henne. JAg tycker hon behöver komma fram lite och komma genom kroppen så vad passar bättre än att rida ut och galoppera på en km-raka.