Hektisk vecka.

Har jobbat och slitit hela veckan. Bänke har vart i Stockholm och jag har börjat 7 nästan varje dag. Det har betytt att jag varit förbannat trött och sliten redan när jag åkt till stallet. Det gör mig på kasst humör. Tänk så värdelöst livet är egentligen. Man jobbat ca 9,7år utav sitt liv. Alltså 24/7 365 dagar i 9.7 jävla år. Det är helt galet när man tänker på det. Iallafall drog jag iväg till ridhuset i tisdags och red ett halvsegt dressyrpass. Hon var lite borta i sinnet och jag var lite för trött för att orka ta tag i det = vi travade åttor och skrittarbetade en del istället. Lite bogen in/ut, framdels/bakdelsvändningar och skänkelvikning i skritt. I Onsdags red jag ut en repa och passade på att galoppera igenom henne. JAg tycker hon behöver komma fram lite och komma genom kroppen så vad passar bättre än att rida ut och galoppera på en km-raka.
Igår var det så dags för lite banarbete igen tillsammans med IM. När vi kom fram till banan tyckte hon dock att hennes häst kändes oren så det blev snabbt ett hästbyte. Jag ledde runt hennes och hon red Blomman. Det började med en storfight. Blomman skulle inte ge sig och det tänkte inte IM heller. Jag kör ju den fega och lite luriga vägen med henne medan IM var rakt på och visade vad hon ville. Resultatet blev en superfin och helt igenom häst. Jäklar så hon längde ut steget och visade upp vad det finns att jobba med. Kul och lärorikt att se! IM ska rida henne lite åt mig mellan varven är det sagt.
Jag kan tycka det är ganska viktigt att få upp någon annan som dessutom är ljusår bättre på henne för att sen kunna hjälpa mig från marken. Det är ett privilegie.
Nu ska bara kaffet drickas upp så ska jag susa upp till Hässleholm för att hänga med Terese på dressyrtävling!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0