Ridningen har gått både upp och ner. Tant har varit enveten och jag har badat i hopplöshet. Men igår fick jag till ett fint pass och inser verkligen hur mycket som är mitt fel. Man kan ju inte bromsa sig ur en uppförsbacke. Så det finns hopp om livet :-) Kämpar med att rätta in framdelen i galoppen och i höger får vi till det bra. Även skänkelvikningarna börjar se fina ut!

Något som inte har med hästar att göra är att mäklaren kommer idag och kollar på lägenheten. Vi ska byta till ett billigare boende närmare mitt jobb så i april blir vi staffanstorpsbor. Har hittat ett fint stall på krypavstånd mellan jobbet och hemmet så ska ringa och kolla hur dom har det med platser. Men nu har jag ju inte tid att sitta här. Over and out!